Till alla er.

Till alla er. Storasystrar. 

Som gått före. Trampat stigar. Tagit strider. Som offrat så mycket av er själva. 

Till er som gav mig rösträtt. Gjorde mig myndig. Såg till att jag fick möjligheten att studera. Till er som stod på barrikaderna. Skanderade att det personliga är politiskt. Gav mig en barnomsorg och en mamma som yrkesarbetade. Till er som slagits för min rätt till min egen kropp. Ni som gjorde det förbjudet att slå mig. Våldta mig. Ni som gav mig möjligheten att avsluta en oönskad graviditet.

Älskade storasystrar.

Till alla er. Medsystrar.
Som går bredvid mig. Som får mig att tro, hoppas och vilja. Som gör mig modigare, starkare, gladare och argare.
Tillsammans har vi startat jämställdhetsgrupper i skolan. Anordnad hundratusen pass i feministiskt självförsvar. Krävt en sexualbrottslagstiftning värd namnet. Sett varandra i ögonen och sagt "vi är värda att försvara" Vi har skapat våra egna separata rum. Insett vår egen sprängkraft. Försvarat redan vunna segrar. Krävt förändring. Hittat varandras likheter, men tillåtit oss vara olika.
Älskade medsystrar.

Till alla er. Småsystrar.
Som ska komma efter oss. Ännu finns ni ej. Men jag vet att en morgondag kommer. Då ska ni gå friare. Modigare. Okränkta.
Ni ska födas och inte vandra på några stigar. För er ska vi bygga motorvägar. Er kropp ska för alltid vara er egen. Ni ska aldrig bortkvoteras på grund av ert kön. Aldrig tystna för att en gubbe höjer rösten. Gubbar kommer inte våga höja rösten mot er. Ni kommer köra fort som fan. Och vinden kommer fläkta i era lockar. 

Älskade småsystrar.

Till alla systrar.

Den här dagen är vår.